Jag hörde på radion, min ständige följeslagare under föräldra”ledigheten”, några inslag som jag här kokar ihop lite med min egen verklighet. Det första var Age management. ett för mig okänt begrepp som betydde ungefär; i 40-årsåldern ska du börja fundera på din fortsatta karriär, hur du ska planera för att hålla dig kvar på arbetsmarknaden så länge det bara är möjligt.  För blir du snäppet äldre innan du skolat om och fått erfarenheter inom ditt nya område är du rökt. Då kommer du bli arbetslös kanske och fattigpensionär. Detta infaller för mig as we speak! Jag sitter fast i min karriär, jag är till på köpet föräldraledig, har sex barn och kommer av allt att döma dö på fattighuset. OM jag inte växlar spår och det NU!

Det känns inte så roligt, jag tänkte ju att det var dags för mig att börja jobba med det jag utbildat mig för om si så där sex till åtta månader. Jag stirrar på en bild av min farmors mor. Hon sitter och leker med mig i sitt rum på ”hemmet” i Sunnansjö. Jag är väl fyra år då. Jag vet att något age management var inte att tänka på för henne. Vi har det i allt väsentligt bättre nu än då Hanna levde men jag känner hur något flåsar mig i nacken. Inslaget handlade väl mest om att de yrkesverksamma som hade ett slitsamt jobb skulle fundera på vidareutbildning så att de skulle hålla längre. Nu när vi ska jobba upp i 75-års åldern!

Det andra inslaget var från filosofiska rummet den 5/10, 450-års dagen för William Shakespeare födelse. Det handlade om honom som filosof.

Många vackra ord, Stina Ekblad läste vackert och de pratade om hans fantastiska verk. Analysen av Stina kring Violas replik ”Jag är inte mig själv” (ur  Stormen) var extra rolig eftersom hon ju där är förklädd till man, vilket de senare kommenterade. Ibland blir det bara för mycket när man ska analysera ihjäl allt! Sen var alla rörande överens om att hans texter och pjäser var så allomfattande och MODERNA!

Det var då jag taggade till på allvar. Alla människor sedan tidernas begynnelse har antagligen tyckt att de varit moderna. Som min morfar brukade säga ”även grekerna ansåg sig leva i nuet” (nu pratar vi antika Grekland, för såklart lever alla levande greker i nuet!). De pratade vidare om att allt gick att applicera på vår tid och jag förstår inte varför det är så märkvärdigt!?!

Jag tycker det vore ännu konstigare om de tankar om livet, känslor, politiskt spel och intriger som fanns då hade varit annorlunda nu. För vi är enkla varelser. Vi har inte utvecklats så mycket de senaste 40000 åren. Våra liv är längre nu, kanske dubbelt så långa i bästa fall, det är väl den stora skillnaden. (Och så borstar vi tänderna och är gör galna saker som kräver att vi har hjälm.)

Varför tänker vi och upplever samma saker nu då kan man undra? Jo, för att vi inte kan ta till oss kunskap så bra genom att lyssna på andra. Vi måste traggla igenom barnaåren, tonåren och de första vuxenåren på egen hand. Lära oss av våra EGNA misstag och sen kan man vara en färdig vuxen och ge sina yngre medmänniskor goda råd som de flesta inte kommer lyssna till; men som när de växt till sig kan tänka, det var ju det mamma alltid sade.

Just detta är det jobbigaste med att vara förälder, att veta bäst men att inte bli lyssnad på och se sina barn göra samma jobbiga misstag som man själv gjort. Tyvärr är vi nog dömda till detta i all evighet. Det verkar vara den naturliga ordningen. De gamla ojar sig över de ungas tokerier men har gjort likadant själva!

Jag älskar radio, det lär mig saker, retar  mig, oroar mig och ersätter på ett mycket bra sätt dagstidningen jag sade upp i somras. (Dessutom blir det en ställföreträdande vuxen som är viktigt när man är hemma med spädbarn. Intellektuellt motstånd.) För mycket papper att kånka på…man måste tänka på att ryggen ska hålla i minst 40 år till!

Anna Voltaire

Anna Voltaire är läkare, sexbarnsmamma, formgivare, agent för designers, flitig bloggare, kokboksförfattare och husbyggare. En jordnära stockholmsbrutta med en längtan till det enkla livet. Brinner för hållbarhet och kvalitet i alla former.

Kommentera