I söndags packade vi in oss i bilen med paket, varma kläder och elektronik för att kunna överleva i Norrlands skogar under en vecka. Snökaoset hade inte börjat ännu och vi lyckades missa köerna ganska bra… Kanske var det för att min man kopplat ifrån hjärnan helt på vägen ut från stan, och att vi kom iväg mycket senare än vi tänkt, som gjorde att vi slapp köa. Vi säger så…

Jag hade planerat vår utresa från Hufvudstaden noga, med middag hos Ylvas gudmor Åse, som bor norr om stan. På det sättet skulle vi vara halvvägs ut ur stan redan till middagen. Perfekt.
Några timmar senare när vi satt i bilen igen skulle vi göra en avstickare och hämta upp ett paket i Jakobsberg innan vi kunde påbörja den riktiga resan.

Jag somnade till redan på utfarten till parkeringen. Det skulle jag inte gjort.

Först kom vi iväg till Jakobsberg, allt var lugnt, men när vi skulle upp på E4 mot Sundsvall tog maken av vana avfarten mot Stockholm och insåg inte sitt misstag förrän han kom till Solna. Där blev det att vända och åka tillbaka. I höjd med Sollentuna tappade Ylva nappen och eftersom jag sov så svängde han av för att hjälpa dottern med sin kris. På väg tillbaka till E4:an så tog maken avfarten mot Stockholm, IGEN! Så det blev en till vändning i Solna. Men sen var vi iväg.

Inte konstigt att min beräknade ankomsttid inte stämde när vi kom fram på natten mot måndagen. Maken höll god min och berättade inte vad som hänt förrän vid lunch dagen efter. Han tyckte det var lugnast så.

Snowride Farmor

Väl framme i svärföräldrarnas stora hus har det rått febril verksamhet nästan dygnet runt. Julmat har förberetts, kakor har bakats, det har ätits och fikats och under de ljusa timmarna har vi varit ute i snön och åkt pulka och huggit gran.

Snowride Ylva och Marie

En bilresa till Norrlands shoppingmecka Birsta i Sundsvall har vi också hunnit med. Där blev det panikinhandling av de sista julklapparna och sockerfrossa i bilen. Vi var och handlade i många timmar och vårt mantra var att slippa åka dit senare och bara se till att hitta allt på en gång. Dessutom köpte vi husfridspresent till svärfar. En signalförstärkare till wifi-routern i deras gigantiska hus, så att det går att surfa på fler platser än i hallen. Lycka!

Julklappar Ylva

I år har jag gett mig själv tillåtelse att vara med på de aktiviteter jag orkar och försöker att inte känna julpress och stress. Det har fungerat bra hittills, jag känner mig lugn och glad. Arbetsbördan för min man är lite högre än vanligt men han är lycklig när han får vara bland ”sina människor”.

Julklappar inslagning God jul på er allihop!

Marie Widerberg
Marie Widerberg är Stunders redaktör. Hon älskar äventyr och har alltid något kul på gång. Hon har bland annat cyklat från Stockholm till Malmö med en ettåring och drömmer om att åka trike med familjen längst med Vietnams långa kust. Kontakta Marie på marie@stunderavlycka.se

Kommentera