Stunder av lycka - Jesper Odelius skriver om julblues och statusjakt
Stunder av lycka - Jesper Odelius skriver om julblues och statusjakt

Kan man ha julblues? För jag har det. Inte bara utpumpad, nej utsugen. På energi. Den har liksom runnit ur, snabbare och snabbare. Ingen nyhet för er kära läsare, vem är inte trött på höst för att sedan tackla vinter, men jag känner mig mer än trött. Jag känner mig slut. Och lite blå.

Ändå har jag det så otroligt bättre än så många andra, borde känna mig priviligerad, nöjd. Eller varför borde jag? Utgår vi inte var och en från vår egen situation, och jämför med dem vi upplever har det bättre, är snyggare, smartare, allt det där. Så det hjälper liksom inte att någon knappt har mat på bordet, man ömkar sig ändå. Eller man och man, jag.

I går kväll, juldagen, som jag borde ha ägnat åt att läsa julklappsbok eller kanske folknöjet Netflix, satt jag i stället och tittade på ljuskronor på nätet. Balanserade datorn i knäet. Letade och letade. Och visst hittar jag. Jag hittar tillbaka till samma som jag hittat förut. Sajten med übersnygga designen, den luftlätta, där lampan jag vill ha kostar 525 000 kronor.

Den hör till de billigare, för på de flesta lampor står det bara Price on request. Känslan jag får när jag ser det är både-och. Det dämpar min ågren över att vi har förhävt oss, jag och hustrun, tagit i för mycket, gjort av med för mycket pengar. På vårt nya hus, vår bombastiska utbyggnad och grundliga ombyggnad.

Det är skönt, mindre ågren är bra skit – det finns andra galningar på helt andra nivåer, som tydligen spenderar utan en tanke på morgondagen. Använder pengar till verkligt onyttiga onyttigheter. Som en (1) taklampa för 525 000 kronor.

Den andra delen av känslan är jobbigare, den som talar om för mig hur långt jag har kvar. Hur enormt distanserad jag är av ledarhunden. Varvad inte ett eller två varv, utan så många varv efter att jag omöjligt kan ta i kapp. Inte med mindre än mord, rån och katastrof. Som rimligen ändå inte skulle ta mig till en bra plats.

Interiör från Vita Villan. Fönstret i golvet (taket) som ungarna älskar att hoppa på. Det är tjockt och starkt som ett gammalt troll.
Interiör från Vita Villan. Fönstret i golvet (taket) som ungarna älskar att hoppa på. Det är tjockt och starkt som ett gammalt troll.

Men hur som helst. Egentligen är jag nöjd. Mycket nöjd. Och min lilla blues är väl ett koketterande. Mitt sätt att må lite creddigt dåligt mitt i allt vitt i villan. För givetvis skulle mitt liv kunna reta gallfeber på någon längre ner på stegen, som avundsjukt blickar uppåt med samma hunger i blicken som stundom undertecknad. Som upplever vita villan i Bromma lika avlägsen som jag upplever glasdrömmen om 3 400 kvadratmeter med sportbilsgarage och varje fläck sönderdesignad, där någonstans på en oändlig tomt högt upp på ett vackert blått berg.

Jag vet att det är så. Och jag har respekt inför detta: att man ändå kommit någonstans.

Och så tänker jag då förstås direkt på fallet. Ju högre du klättrar desto högre blir fallet. Önskar att jag vore som min vän K, som bara skiter i det där. Fallet finns inte i hans huvud. Han ser framåt. Tänker framåt. Mår framåt. Handlar framåt. Och kommer såklart också verkligen framåt. Jävla enkel logik, rena Staffans matematik.

Så mitt nyårslöfte, bevare mig väl, ska nog vara att bli ännu lite mer som vännen K. För jag blir ändå aldrig en kopia, bara inspirerad, något modellerad. Precis som jag sagt genom åren till adepter och undersåtar på Reklambyrån, de som oroats över eventuella idéstölder: det blir ändå aldrig som originalet. Så don’t you worry. Kopiera som en galning, lägg till något själv bara. Så ordnar sig allt.

Precis som den här annandagen kommer ordna sig. För min blues är inte på riktigt – den är bara en liten julsläng.

Gott nytt år.

Jesper Odelius
Jesper Odelius är en av grundarna av Stunder av Lycka. Han skriver om vin, mat, stil, samhälle och snygg, rolig teknik. Han är också ditt öra mot marken när det gäller nya trender, föreläser regelbundet om kommunikation och reklam. Han har skrivit boken Coacha dig själv.

Kommentera