Att sluta med nappen är en stor omställning i ett barns liv, det är ju barnets trygghet och kanske bästa vän.

För ett par månader sedan var vi på besök hos tandläkaren med vår dotter Smilla. Tandläkarens besked var något som Smilla bävat för, han ville nämligen att hon skulle sluta med nappen.

Napparna Dentist

Vi försökte oss på att sluta med nappen i julas, då skulle Smilla få ge napparna till Tomten, men av olika anledningar misslyckades det.  Nu har vi bestämt oss att det är dags att prova att sluta med nappen, den här gången är planen något modifierad från vårt första försök.

Smilla har varit magsjuk och då har hon inte fått ha nappen då den kan orsaka mer illamående, hon var så matt att hon inte riktigt orkade protestera över det heller. Vi berömde henne för att det gått bra att sova utan nappen och berättade att det snart är dags att ge napparna till djurbebisarna i djurparken här i Västerås. Vi har verkligen försökt förbereda henne på bästa sätt sedan tandläkarbesöket och pratat mycket om att sluta med nappen sedan dess.

Napparna

Smilla har varit lite ledsen över att hon inte fått ha nappen och jag har sagt att det är okej att vara ledsen, men att hon inte behöver den längre och förklarat för henne att vi ger dem till djurbebisarna som behöver dem mer. Vid något tillfälle fick jag frågan om Smilla kunde få spara napparna till lillasyster, men då ingen lillasyster eller lillebror är på väg så var det inte aktuellt. Ibland ber hon om nappen när hon är ledsen.

Jag tycker ändå att det har gått förvånansvärt bra med förberedelserna. Hon har dock fått för sig att hon vill ha nappen bredvid sig, intill sängen, på kvällarna för att hon ska kunna sova. Imorgon är det dags att ge bort napparna, så då får vi se om vår plan fungerar den här gången.

Hur har ni gjort när ni tagit bort nappen?
Har det fungerat bra eller mindre bra?

Jag återkommer med uppdatering från imorgon om hur det gått för Smilla att lämna napparna på vår lilla djurpark här i Västerås.

Napparna Smilla

4 COMMENTS

  1. Dottern fick först sluta på dagen med nappen, minns inte riktigt hur vi gjorde då men vi mutade med en fin docksäng =) Sen förberedde vi henne länge att när hon fyller 4 (3?) så måste hon sluta med den på natten. Vi pratade om det ofta. Så kom hennes födelsedag och jag glömde bort det av nån anledning och när jag kom in på kvällen efter hon somnat så hade hon ingen napp! Hon hade kommit ihåg det själv, lilla hjärtat <3 Nu är hon 22 så tiden går fort och jag har en liten 15månaders som älskar sin napp. Försöker bara ha den då hon ska sova eller om vi åker bil en längre sträcka och det går ganska bra.

    • Skönt att det gick bra för er Heléna! Jag tror att förberedelser är A & O när man ska göra en så här stor omställning. Förbereder man och lyckas göra det till något positivt så verkar det ju fungera bra.

  2. Det gick jättebra för oss/Olivia. Hon var superledsen första kvällen men hon var redo så gick över förväntan. Låååång förberedelse och förståelse över sorgen är mina bästa tips. LYCKA TILL! Hon har ju iaf sin Nalle, Olivia hade bara napparna 2 nappar (de enda som dög) och de gick bra ändå 🙂

    • Linda, jag tror Smilla var redo med. Annars hade det nog inte gått så bra som det ändå gjorde. Nu somnar och sover gott utan sin napp =) Hon har till och med börjat byta ut sin käraste Nalle mot andra gosedjur, men återvänder visserligen alltid till Nallen. De små blir stora på tok för fort!!

Kommentera